Trauma bonding – varför det är så svårt att lämna

”Men varför stannade du kvar?” Är en vanlig fråga (ofta med lite anklagande ton) till offer av misshandel när de väl tagit sig därifrån och vågar berätta om vad de varit med om. Det är jättesvårt att förklara, inte minst för att faktorerna är många och diffusa innan man blivit medveten om dem.

En orsak är ”Trauma bonding” eller ”Trauma bindning” som somliga översätter det med på svenska, det har blivit ett känt begrepp som ofta refereras till som ”Stockholms syndromet”.  Det namnet uppstod efter gisslandramat på Norrmalmstorg i Stockholm 1973 där några ur gisslan blev vänner med gisslantagarna och tog dem till försvar när dramat väl var över. Jag tror tom det slutade med giftermål i något av fallen. Hur som helst så beskriver det fenomenet när offret binds närmare till förövaren pga av faran han utsätter henne för samtidigt som han blir hennes enda klippa att hålla fast i.

I en mer lättsam form så har somliga använt det för att i dating stadiet av en relation snabba på anknytningen genom att åka en läskig berg-och dalbana eller se en skräckfilm tillsammans. Men i en mindre lättsam form så används det för att knyta ett offer till sig och ta ifrån dem förmågan att vilja rymma.  Men detta är bara en del av förklaringen till trauma bindningen.

Tvära kast mellan eufori eller förtvivlan

Eller som Kate Perry sjunger: ”Cause you’re hot then you’re cold, You’re yes then you’re no, You’re in then you’re out” en målande beskrivning av en relation med en psykopat/narcissist. Trauma bindningen uppstår genom att förövaren pendlar mellan att vara ”varm” och ”kall” mot sitt offer. Han tar sitt offer till höga toppar av lycka och svänger snabbt ner till lika djupa dalar av olycka. Offret lever hela tiden på minnet av de fina stunderna och hoppet att få uppleva det igen.

För att förklara detta fenomen har det jämförts med laboratorieråttors beteende när de har en knapp som de ska trycka på för att få mat. Ställer man sedan in knappen på att slumpmässig förse råttan med mat så vet råttan inte längre när eller hur många gånger den ska trycka för att få sin mat. När relationen mellan knapptyckandet och maten blir oförutsägbar så går råttan in i en besatthet och trycker på knappen tills burens golv fylls med mat. Råttan blir beroende av att trycka på knappen (i förhoppning att det ska fungera förutsägbart) och knapptyckandet blir viktigare än något annat, precis som en spelare vid en spelmaskin på kasino.

På samma sätt blir ett offer av psykisk misshandel närmast besatt av att försöka få ett sunt och kärleksfullt bemötande från psykopaten/narcissisten. Att få hans bekräftelse och kärlek blir viktigare än någonting annat, inklusive ens egna behov. När belöningen väl kommer så sorteras alla dåliga minnen bort och man är bara så lycklig och tacksam att allt är bra igen. När omgivningen försöker påminna dig om det som han utsatt dig för innan så förnekar eller förklarar du bort det.

Isolering och hot utifrån

Isolering är en viktig faktor i trauma bindningen. Att offret får så lite influenser och påverkan utifrån som möjligt.  Förövaren målar upp en alternativ verklighet som offret med tiden (genom bla gaslighting) tar till sig som sanningen. Samtidigt som hon bryts ner och tappar självkänslan så tror hon på psykopatens/narcissistens bild han målar upp av sig själv som grandios, stark och bättre än alla andra. Så vi har alltså ett offer som tror att hon är värdelös och att hon har en fantastisk tur och förmån att få vara med den bästa av dom bästa, det är väl självklart att hon inte vill förlora det…  Hot utifrån är ett utmärkta verktyg för isolering, att skapa en gemensam fiende. Ofta är det offrets vänner och familj som psykopaten/narcissisten tidigt i relationen börjar kritisera och tolka, på ett för hans ändamål, fördelaktigt sätt.

338-0304223700-woman-in-chains

Kemisk bindning

Att ta sig ur en relation som inehåller psykisk misshandel kan jämföras med att ta sig ur ett drogberoende eftersom offret blir beroende av de kemiska bindningarna med förövaren. Detta gör att relationen med psykopaten/narcissisten är väldigt svår att bryta utan stöd från vänner (som offret blivit isolerad ifrån) och avgiftning. Avgiftningen kräver absolut avhållsamhet och noll kontakt. Här är några ämnen som ofta nämns i sammanhanget:

1. Oxytocin gör att du känner tillgivenhet och kärlek till psykopaten/narcissisten. Oxytocin frisätts bla vid beröring, sex och orgasm och främjar anknytning och känsla av tillhörighet. Starten på en relation med en psykopat/narcissist innehåller ofta väldigt mycket och intensivt sex vilket gör att offret snabbt känner en stark anknytning till förövaren. När han har varit dum så gottgör han även det med sex (så kallad ”make up sex”) så att du ska knyta an hårdare istället för att ta avstånd.
2. Dopamin är en signalsubstans i hjärnans belöningssystem som är ansvarig både för kokainberoende och beroende av toxiska relationer. Det ger dig ett ”vill ha mer begär” och gör att du har väldigt svårt att hålla dig borta ifrån psykopaten/narcissisten.  Det får dig att  selektivt bara minnas de bra stunderna, och ofta gå tillbaka till relationen gång på gång på gång.
3. Kortisol, adrenalin och noradrenalin. Stressen som uppstår av de oförutsägbara skiftningarna mellan himmel och helvete frisätter dessa stress hormoner. Dessa hormoner ansvarar också för ”fight or flight” mekanismen som tillslut hamnar i ett sorts konstant påslag (CPTSD) om man stannar för länge.

Denna ”himmel och helvete” berg- och dalbanan gör offret beroende av dessa toppar och dalar och gör att det kan bli svårt att känna sig tillfreds utan dem. En sund relation kan uppfattas som tråkig. Det är förmodligen en del av förklaringen till varför samma person ofta söker sig till samma typ av destruktiva relationer gång på gång.

Vill du ha stöd av andra i samma situation så har vi en sluten (ej synlig) stödgrupp på Facebook. Kontakta mig för mer info. 


8 reaktioner på ”Trauma bonding – varför det är så svårt att lämna

Lämna en kommentar